måndag 30 mars 2015

Minnen i en sliten skål

Det närmar sig så sakteliga flytt även om det är en stund kvar till sommaren men det är hög tid att börja planera vad som ska med och vad som ska slängas.

Sedan Niklas dog har en hel del av hans porslin fått bo hos mig och det har används flitigt. Frukostskålarna är favoriter hos alla i familjen och varje morgon när jag tar fram en skål tänker jag på min bror.
Det vita och svarta porslinet var kanske inte något dyrt köp, troligen tom något Niklas fick ha kvar efter separationen från Milons mamma och numera börja vissa skålar på avskavda kanter men ändå tar vi fram dom där skålarna varje morgon. Det är tryggt och det känns som om Niklas finns kvar lite i alla grejer som en gång var hans.
.



Allt har sin tid , även frukostskålarna så när flytten nalkas får det bli tippen för skålarna och nya ska inhandlas.
Allt har sin tid, även fina minnen. Det gäller att inte fastna kvar i gammalt för länge och att våga släppa materiella saker. Det är inte det som är minnen egentligen utan de fina minnena har vi ju inne i huvudet och där kommer dom alltid finnas.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar