Begravningen

Fredagen då.. dagen då Niklas begravdes.

Den var vacker värdig, sorglig och underbart vacker.

Vaknade efter några timmars orolig sömn och utan nån mat i magen, men lyckades pilla i mig lite frukost.

Clara blev hämtad av M så jag hade bara de stora och mig själv att får ordning på och skönt var det för huvet va luddigt och sakta gick det, men till slut tog vi oss till kyrkan med alla sakerna med..

Dator kopplades in och musiken funkade efter lite strul och fick fick fokusera på det vi var där för, att ta farväl av Niklas.

Kyrkan var full av gula och vita blommor från så många underbara människor som tänkte på oss denna tunga dag. Det va otroligt vackert. 

Vi i familjen var där en timme innan för att få va själva en stund innan allt folk kom och vid 12.30 kom även släkten in.

Kl 12,45 öppnades kyrkportarna och vi spelade "flying without wings" med westlife.

När låten startade blev både Julia och Jack väldigt ledsna så vi satt och kramades och grät ihop en stund. 

Det var jättenyttigt för dom att få gråta ur sig lite och verkligen förstå och få ta farväl. 

Prästen höll sen sitt tal till Niklas och när han pratade om Milon hördes snyftanden från alla i kyrkan och även prästen grät. Det var jättefina ord som berörde. 

Begravningen fortsatte med låten " this is my life" med Kim Larsen och sen kom avskedet.

Vi i familjen gick fram först och då kom även Clara fram från sin plats med Macke längre bak.

Det var riktigt tungt att säga hej då men det gick bra och jag hade med Peter och barnen därframme och släkten och alla vännerna gick sen fram i en vågrörelse och tog sitt farväl. 

Sofi la en bukett med oranga rosor med en fotboll på , på Niklas kista från Milon, det var otroligt fint.

Vännernas avsked var också otroligt vackert. 

Vi spelade sen Alan Jackssons "Remember When för att sen avsluta med Mojjes " Vart ligger landet där man böjer bananerna".

Den lockade fram några leenden och blev ett riktigt bra avslut på denna tunga stund. 

Vi samlades sen i landerydsgården och åt Pajer, bröd och sallad följt av Fransk chokladtårta och grädde till kaffet.

I Bakgrunden hade vi ett bildspel med bilder på Niklas som jag och Julia gjort. 

Vi hade en fin stund tillsammans med många skratt och vi i släkten avslutade med att va själva en stund och prata och sen gick vi gemensamt till Niklas grav och tittade på det hav av blommor som Ingela lagt upp där.

När vi åkte därifrån var huvet fullt av intryck och kroppen mycket trött men det var en riktigt fin dag.

Nu är det dags för nästa steg i sorgprocessen, att ta sig vidare. 

Den sorgen jag känner nu är annorlunda, men inte lättare, dock mer samlad. 

Nu är den kraftiga olustkänslan inför allt mindre påtaglig och nu är det "bara" sorgen man ska hantera , inte allt praktiskt. 

Kvar finns urnsättningen men den är bokad och klar.

Livet fortsätter nu, dock med ett tyngre bagage...